Johanna och Västerås

Efter att ha arbetat natten till igår tog jag mig hem till mina föräldrars hus. Eftersom att jag två timmar senare skulle befinna mig i familjens bil, på väg till kallax flygplats, ansåg jag attdet bara skulle vara dumt att sova något alls. På Kallax var allt kaos, röntgenmaskinen var trasig, vilket innebar jätteköer vid incheckningen. Väl på flyget kunde jag inte stå emot utan somnade tungt, för att sedan vakna i stockholm, med en jobbig känsla att jag snarkat högt. På Arlanda växlade jag pengar och käkade, sedan bar det av till Västerås. Jag åkte med flygbussen och kunde under resans gång konstatera att jag och Johanna nog ska bo i Sigtuna, någon gång i framtiden.

När bussen rullade in mot Västerås började jag känna mig, well,.. nervös. Jag hade ju inte sett henne på så länge och visste inte riktigt hur jag skulle hantera det. Jag blir så ibland kring henne, jag tror det beror på det stora frågetecknet som snurrar i mitt huvud, kring varför en sådan som hon är med en sådan som jag. Jag njuter av det i all fall, även om det faller bortom all världens logik. Hon ger mig en lycka och en känsla av fullkomlighet som jag aldrig upplevt tidigare.

Då såg jag henne, sittandes i en busskur, väntandes på mig. Hon var så vacker, så underbart vacker. Jag sprang till henne, omfamnade henne och kysste henne så mitt huvud fick kortslutning, -på ett bra sätt. Hennes kropp vara inlindad i en lätt sommarklänning och solen lyste upp de blonda partierna i hennes hår. Jag kände lyckan bubbla i mig, tröttheten försvann och för en stund svävade jag fritt i luften.

Vi tog bussen till Norra Malmaberg, och hela tiden höll jag hennes hand. Vi kom fram till Lövstagatan och hennes föräldrars hus. Där spenderade vi eftermiddagen och kvällen med allt som jag saknat som innehåll.;  kyssar, samtal, promenad, sex, god mat och ja,allt som är jag och Johanna. Hon gör mig så fruktansvärt lycklig, och att som nu, bara få ligga här intill henne gör att jag mår bättre än någonsin. Idag åker vi till Estland, och jag har på känn att det här, vår första gemensamma resa, kommer bli en underbar upplevelse. Nu ska jag pussa på henne, pussa på henne tills hon vaknar. Jag behövde bara skriva av mig, det har varit så överväldigande,  och den här dagen och natten har bekräftat det jag egentligen redan visste, jag ska gifta mig med den här kvinnan.

Kommentarer
Postat av: Mikaela Vennerbring

Det är underbart att få läsa din blogg och som du beskriver hur mycket du tycker om Johanna! Man får som ett kärleksrus bara av att läsa, det smittar liksom. Hoppas ni får det bra i estland! /Micki från förra klassen

2007-08-09 @ 23:02:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0