Nattskiftet
Jag vet, men jag kan inte hjälpa det.
Inatt tänker jag på första gången hon låg intill mig. Det var alkoholdränkt, taffligt och kanske på många sätt inte som du önskar att det ska vara när du första gången ligger och håller om en människa du har ett väldigt gott öga till. Men likväl kan jag bara komma ihåg det som en underbar stund, bara för att hon redan då väckt saker i mig jag inte trodde fanns inom mig. Jag låg där, torr i munnen, kissnödig och med strypt blodtillförsel till min ena arm, ändå skulle inte något i världen kunna få mig att flytta på mig, då kanske hon skulle försvinna. Hon låg där, förpassad in i en sådan sömn som bara alkohol kan frambringa, tungt inandandes den varma luften i hennes lilla studentrum. Så svalt vacker.
Jag hade sedan första gången jag träffade henne sett henne som något otroligt fint, någon jag vill lära känna, någon jag vill vara runt och vara med. Men det är ifrån den här kvällen jag kan härleda allt det som är idag. Det har gått fort, jag har fallit hårt och upplevt saker jag aldrig känt förut, men allting tycks följa någon slags konstig logik. Jag hade utifrån det inte kunnat känna annorlunda än jag gör idag, jag tror inte att jag har inte valt att älska henne, utan att det är en egen kraft i sig. Det är ett outtröttligt beroende, en attraktion som aldrig stagnerar, en boll som satts i rullning i en bana utan slut. Att få kyssa henne och bli kysst tillbaka är det största privilegium jag någonsin tilldelats. Att vara hennes pojkvän och sambo är mitt kall, jag njuter av varje dag och jag kan bara finna ro då jag ser lycka i hennes ögon. Dagar kommer att komma som inte är lika bra som den föregående, men likväl kommer jag alltid finnas där för henne, jag är inte kapabel till annat, hon är mitt allt.
Hon kommer till mig om mindre än ett dygn, hon kommer, och jag är så lycklig.
Inatt tänker jag på första gången hon låg intill mig. Det var alkoholdränkt, taffligt och kanske på många sätt inte som du önskar att det ska vara när du första gången ligger och håller om en människa du har ett väldigt gott öga till. Men likväl kan jag bara komma ihåg det som en underbar stund, bara för att hon redan då väckt saker i mig jag inte trodde fanns inom mig. Jag låg där, torr i munnen, kissnödig och med strypt blodtillförsel till min ena arm, ändå skulle inte något i världen kunna få mig att flytta på mig, då kanske hon skulle försvinna. Hon låg där, förpassad in i en sådan sömn som bara alkohol kan frambringa, tungt inandandes den varma luften i hennes lilla studentrum. Så svalt vacker.
Jag hade sedan första gången jag träffade henne sett henne som något otroligt fint, någon jag vill lära känna, någon jag vill vara runt och vara med. Men det är ifrån den här kvällen jag kan härleda allt det som är idag. Det har gått fort, jag har fallit hårt och upplevt saker jag aldrig känt förut, men allting tycks följa någon slags konstig logik. Jag hade utifrån det inte kunnat känna annorlunda än jag gör idag, jag tror inte att jag har inte valt att älska henne, utan att det är en egen kraft i sig. Det är ett outtröttligt beroende, en attraktion som aldrig stagnerar, en boll som satts i rullning i en bana utan slut. Att få kyssa henne och bli kysst tillbaka är det största privilegium jag någonsin tilldelats. Att vara hennes pojkvän och sambo är mitt kall, jag njuter av varje dag och jag kan bara finna ro då jag ser lycka i hennes ögon. Dagar kommer att komma som inte är lika bra som den föregående, men likväl kommer jag alltid finnas där för henne, jag är inte kapabel till annat, hon är mitt allt.
Hon kommer till mig om mindre än ett dygn, hon kommer, och jag är så lycklig.
Kommentarer
Trackback
