Midsommar
En jobb-midsommar är också en midsommar.
Arbete från åtta till åtta är nog ganska precis vad man orkar med under en dag, tänkte jag, och bestämde mig för att resterande dagen även den skulle förbli nykter. Efter att Kristoffer varit snäll och låtit mig låna hans bil tog jag mig i alla fall iväg till mätarvägen och daniel. En hel del trevliga återseenden faktiskt. Det skall dock sägas att man börjar på att känna sig lite gammal när det börjar dyka upp spädbarn på festerna, men Melker var skön.
Efter mätarvägen åkte jag iväg mot trångfors och en fest där kristoffer ville ha upphämtning. Stället var fullt med bönder, fulla bönder dessutom, i stereon spelades "pistvakt"-låtar. jag led.
Efter att ha avlidit lite, bråkat med en ful kille som tyckte att det var en bra idé att slå sönder andra människors köksluckor, och väntat på en blödig kristoffer i två timmar kunde jag äntligen ta mig därifrån.
Mycket korrespondens med Johanna under kvällen, hon var i en stuga och firade midsommar med en del släkt, familj och vänner. Jag hade väldigt gärna spenderat min midsommar där, med henne. Det lät som att de hade väldigt trevligt, sjöng och buggade(!) till dylan! Det känns lite surt det där, att jag missar ett sådant tillfälle med henne, eftersom det är just det jag vill ha. Jag vill att hon ska vara den jag träffar för att det händer något speciellt. Poängen med högtider av den sorten måste ju ändå vara att få vara nära de man älskar, så det naturliga hade varit att hon firat midsommar i mina armar, då hon sitter där, på ohotad första plats i mitt liv. Nästa år, då ska det inte skilja några mil, då ska vi vara tillsammans, företrädesvis i hennes delar av landet eller i umeå, då jag i alla fall i dagsläget inte känner mycket till övers för Boden.
Kul snack med Andreas igår, han är så skön som han alltid varit, efter att ha spenderat två år på att sukta efter sin förlorade kärlek konstaterade han igår; "markus, jag tror jag lever i det förflutna". Jo, så kan det nog vara andreas, med det är på samma gång din vemod och din sentimentalitet som gör dig till den hjälte du är, den mest fulromantiska människa jag mött. Mannen som hyllar den ljumna folkölen, den unga natten och de många minnen man delar, cheers. Och vem är jag föresten att säga att du lever i det förflutna, jag vill inte ens tänka på hur ett liv utan min Johanna skulle kunna se ut, men risken är nog att jag skulle stå där, precis som du, helg efter helg, med en öl i handen, och prata om den kärlek som gled ur greppet. Nej, dit ska jag inte, aldrig, för jag släpper henne inte, och jag vet att det är så det ska vara, eftersom jag helt enkelt känner det.
Nu kommer hon nog upp till mig i juli, jag kan knappt i mitt huvud föreställa mig hur underbarrt det kommer bli. Jag ska hämta henne på Kallax, krama henne, kyssa henne och inte inte inte släppa henne. Jag ska föra fingrarna genom hennes hår, kyssa hennes panna och trycka hennes kropp så nära min att inget utrymme längre finns mellan oss. Jag ska ta henne till sävast, se henne le, höra henne prata, se henne skratta. Sen ska hon somna på min arm, låta mig titta på hur hennes läppar lätt vibrerar i takt med hennes andning när hon just somnat. Sen ska jag somna, med hennes kropp mot min, och bara känna att allt är som det ska vara, att hon är hos mig.
Dagens låt: Eldkvarn-Fulla för kärlekens skull
Arbete från åtta till åtta är nog ganska precis vad man orkar med under en dag, tänkte jag, och bestämde mig för att resterande dagen även den skulle förbli nykter. Efter att Kristoffer varit snäll och låtit mig låna hans bil tog jag mig i alla fall iväg till mätarvägen och daniel. En hel del trevliga återseenden faktiskt. Det skall dock sägas att man börjar på att känna sig lite gammal när det börjar dyka upp spädbarn på festerna, men Melker var skön.
Efter mätarvägen åkte jag iväg mot trångfors och en fest där kristoffer ville ha upphämtning. Stället var fullt med bönder, fulla bönder dessutom, i stereon spelades "pistvakt"-låtar. jag led.
Efter att ha avlidit lite, bråkat med en ful kille som tyckte att det var en bra idé att slå sönder andra människors köksluckor, och väntat på en blödig kristoffer i två timmar kunde jag äntligen ta mig därifrån.
Mycket korrespondens med Johanna under kvällen, hon var i en stuga och firade midsommar med en del släkt, familj och vänner. Jag hade väldigt gärna spenderat min midsommar där, med henne. Det lät som att de hade väldigt trevligt, sjöng och buggade(!) till dylan! Det känns lite surt det där, att jag missar ett sådant tillfälle med henne, eftersom det är just det jag vill ha. Jag vill att hon ska vara den jag träffar för att det händer något speciellt. Poängen med högtider av den sorten måste ju ändå vara att få vara nära de man älskar, så det naturliga hade varit att hon firat midsommar i mina armar, då hon sitter där, på ohotad första plats i mitt liv. Nästa år, då ska det inte skilja några mil, då ska vi vara tillsammans, företrädesvis i hennes delar av landet eller i umeå, då jag i alla fall i dagsläget inte känner mycket till övers för Boden.
Kul snack med Andreas igår, han är så skön som han alltid varit, efter att ha spenderat två år på att sukta efter sin förlorade kärlek konstaterade han igår; "markus, jag tror jag lever i det förflutna". Jo, så kan det nog vara andreas, med det är på samma gång din vemod och din sentimentalitet som gör dig till den hjälte du är, den mest fulromantiska människa jag mött. Mannen som hyllar den ljumna folkölen, den unga natten och de många minnen man delar, cheers. Och vem är jag föresten att säga att du lever i det förflutna, jag vill inte ens tänka på hur ett liv utan min Johanna skulle kunna se ut, men risken är nog att jag skulle stå där, precis som du, helg efter helg, med en öl i handen, och prata om den kärlek som gled ur greppet. Nej, dit ska jag inte, aldrig, för jag släpper henne inte, och jag vet att det är så det ska vara, eftersom jag helt enkelt känner det.
Nu kommer hon nog upp till mig i juli, jag kan knappt i mitt huvud föreställa mig hur underbarrt det kommer bli. Jag ska hämta henne på Kallax, krama henne, kyssa henne och inte inte inte släppa henne. Jag ska föra fingrarna genom hennes hår, kyssa hennes panna och trycka hennes kropp så nära min att inget utrymme längre finns mellan oss. Jag ska ta henne till sävast, se henne le, höra henne prata, se henne skratta. Sen ska hon somna på min arm, låta mig titta på hur hennes läppar lätt vibrerar i takt med hennes andning när hon just somnat. Sen ska jag somna, med hennes kropp mot min, och bara känna att allt är som det ska vara, att hon är hos mig.
Dagens låt: Eldkvarn-Fulla för kärlekens skull
Kommentarer
Trackback
