kärlekens vetenskap
affektion->frustration->passion->erektion->lubrikation->penetration->ejakulation(->reproduktion?)
Affektion
Jag följer dig på håll, dina läppar formar ett leende vackrare än jag någonsin sett. För varje ett av dina ord faller jag än djupare.
Frustration
Betraktandets förbannelse. Se men inte röra, se men inte röra.
Ge mig något litet bara, en hand på min kind och lyckan är gjord.
Passion
Min hand om din höft, mina läppar mot dina. Allt det vackra som du är driver mig till vemod, men ett vackert sådant. Jag är en liten pojke som helt plötsligt givits nyckeln till allt.
Erektion
Dina händer sänder strålar genom min kropp, små vågor av elektricitet. Dina fingrar rör vid mig och jag lyfter.
Lubrikation
Din andning slår tungt mot min hals och jag trycker din kropp mot min. Din puls ökar och jag känner ditt hjärta slå mot mig.
Penetration
Jag är i dig, du omsluter mig och vi är ett.
Ejakulation
Kroppens alla muskler rycker till. Vi är på andra sidan av allt. Du vilar i mina armar och jag vill inte sova, jag vill bevara och konservera den stunden. De saker jag egentligen vill säga passar sig inte, så jag släpper ut dem som en tyst tyst viskning.
Affektion
Jag följer dig på håll, dina läppar formar ett leende vackrare än jag någonsin sett. För varje ett av dina ord faller jag än djupare.
Frustration
Betraktandets förbannelse. Se men inte röra, se men inte röra.
Ge mig något litet bara, en hand på min kind och lyckan är gjord.
Passion
Min hand om din höft, mina läppar mot dina. Allt det vackra som du är driver mig till vemod, men ett vackert sådant. Jag är en liten pojke som helt plötsligt givits nyckeln till allt.
Erektion
Dina händer sänder strålar genom min kropp, små vågor av elektricitet. Dina fingrar rör vid mig och jag lyfter.
Lubrikation
Din andning slår tungt mot min hals och jag trycker din kropp mot min. Din puls ökar och jag känner ditt hjärta slå mot mig.
Penetration
Jag är i dig, du omsluter mig och vi är ett.
Ejakulation
Kroppens alla muskler rycker till. Vi är på andra sidan av allt. Du vilar i mina armar och jag vill inte sova, jag vill bevara och konservera den stunden. De saker jag egentligen vill säga passar sig inte, så jag släpper ut dem som en tyst tyst viskning.
Kommentarer
Trackback
