FRDG
Jag har varit sjukt dålig på att blogga. Vårt internet har inte riktigt fungerat, så den enda tiden jag ha spenderat online har varit på skolan eller hos någon vän, och således har bloggande inte känts aktuellt.
Igår hade vi premiärsändning för Factory, det bästa radioprogrammet i mannaminne. Jag tycker nog att det gick ganska bra, dialogen flöt och vi klarade oss utan några stora tekniska fadäser. Anyway, vi kommer att sända varannan torsdag(jämna veckor) mellan 22 och 23, be sure to check it out, det är MEGA!
I natt drömde jag en mardröm. Det är första gången jag drömt om att jag fastnar i en obehaglig undervisningssituation. Jag var tillbaka som praktikant på min gamla grundskola, Brönjaskolan i Boden, där jag skulle följa Eva-Britt Henriksson i hennes klass. Det är första lektionen som jag själv ska hålla i och Eva-Britt medelar klassen att "Idag ska Markus berätta för er om karboner". Jag fryser till is, jag kan ju ingenting om naturvetenskap, jag vet ju inte ens vad en karbon är(sjukt abstrakt dröm, jag vet). I ren desperation sätter jag igång med en "uppvärmningsövning", med motiveringen att eleverna ska lära känna mig. Jag tänker att jag ska kunna förhala undervisandet om karboner till efter den lilla rasten som jag tror ska komma någonstans i mitten av lektionen. Det visar sig att Brönjaskolan inte tillämpar raster, eftersom att de inte vill att eleverna ska kliva ur "inlärningszonen". Jag känner mig mer och mer pressad, ska jag avslöjas som fullständig novis redan första dagen? När mobilalarmet ljuder flyger jag upp ur sängen, räddad från dessa förbannade karboner.
Till er blivande lärare; läs på ordentligt om karboner så undviker ni att hamna i liknande situationer.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Karbon
Till Ludvig:
Jag vet inte, som övertygad teknokrat och förbudsivrare så skulle jag nog fan ställa mig bakom ett sådant förbud. Jag vet att det kan tyckas vara pretentiöst, och många skulle säkert mena på att man har ett ytligt förhållande till musik om man störs av att personer man inte vill kopplas till lyssnar på samma musik som en själv. Likväl så ser jag bara det här som ett tecken på att musiken för oss uppnåt en närmast religiös roll, och blasfemi får väl ur en sådan synvinkel ifrågasättas. DO NOT TAKE OUR LYRICS IN VAIN!
-------------------------------------------------
Grym grej btw, Daniel gjorde dagen. 30 maj, nostalgi. Daniel, Christian och Markus, som om vi fortfarande var ynglingar i Boden - fast bättre!
Igår hade vi premiärsändning för Factory, det bästa radioprogrammet i mannaminne. Jag tycker nog att det gick ganska bra, dialogen flöt och vi klarade oss utan några stora tekniska fadäser. Anyway, vi kommer att sända varannan torsdag(jämna veckor) mellan 22 och 23, be sure to check it out, det är MEGA!
I natt drömde jag en mardröm. Det är första gången jag drömt om att jag fastnar i en obehaglig undervisningssituation. Jag var tillbaka som praktikant på min gamla grundskola, Brönjaskolan i Boden, där jag skulle följa Eva-Britt Henriksson i hennes klass. Det är första lektionen som jag själv ska hålla i och Eva-Britt medelar klassen att "Idag ska Markus berätta för er om karboner". Jag fryser till is, jag kan ju ingenting om naturvetenskap, jag vet ju inte ens vad en karbon är(sjukt abstrakt dröm, jag vet). I ren desperation sätter jag igång med en "uppvärmningsövning", med motiveringen att eleverna ska lära känna mig. Jag tänker att jag ska kunna förhala undervisandet om karboner till efter den lilla rasten som jag tror ska komma någonstans i mitten av lektionen. Det visar sig att Brönjaskolan inte tillämpar raster, eftersom att de inte vill att eleverna ska kliva ur "inlärningszonen". Jag känner mig mer och mer pressad, ska jag avslöjas som fullständig novis redan första dagen? När mobilalarmet ljuder flyger jag upp ur sängen, räddad från dessa förbannade karboner.
Till er blivande lärare; läs på ordentligt om karboner så undviker ni att hamna i liknande situationer.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Karbon
Till Ludvig:
Jag vet inte, som övertygad teknokrat och förbudsivrare så skulle jag nog fan ställa mig bakom ett sådant förbud. Jag vet att det kan tyckas vara pretentiöst, och många skulle säkert mena på att man har ett ytligt förhållande till musik om man störs av att personer man inte vill kopplas till lyssnar på samma musik som en själv. Likväl så ser jag bara det här som ett tecken på att musiken för oss uppnåt en närmast religiös roll, och blasfemi får väl ur en sådan synvinkel ifrågasättas. DO NOT TAKE OUR LYRICS IN VAIN!
-------------------------------------------------
Grym grej btw, Daniel gjorde dagen. 30 maj, nostalgi. Daniel, Christian och Markus, som om vi fortfarande var ynglingar i Boden - fast bättre!
Kommentarer
Trackback
